Huruvida du följer eller bryter regler avgör om handlingen är god eller ej. Ett sätt att bedöma om etiken är pliktetisk är genom att se om den säger "du ska" eller "du ska inte".

Exempel på pliktetiska resonemang inom världsreligionerna: 

Judendomen och kristendomen

De 10 budorden som Moses tog emot på berget Sinai:

1. "Tro på Gud

2. Förbud mot otillbörlig tillbedjan

3. Förbud mot att ingå eder

4. Att högtidlighålla helgade dagar

5. Respekt för föräldrar och lärare

6. Förbud mot mord

7. Förbud mot äktenskapsbrott

8. Förbud mot stöld

9. Förbud mot falskt vittnesbörd

10. Förbud mot girighet" (hämtad från Wikipedia, 2019-07-18)

Islam

Varje muslim följa det som kallas för Islams fem pelare:

• "Trosbekännelsen – shahada

• Bönen – salah (salat)

• Allmosan (skatt till de fattiga) – zakat

• Fastan (under månaden ramadan) – sawm (siyama)

• Vallfärden till Mecka – hajj" (hämtad från Wikipedia, 2019-07-18)

Konsekvenserna av dina handlingar avgör om den är god eller ej istället för vilken handling du utför.  

Buddhismen. Karma = konsekvensen av ens handlingar. Skapa gott = god handling. Dålig konsekvens = dålig karma. Däremot finns det amoraliska handlingar.

Hinduismen har också karma som en grundaspekt i den hinduiska traditionen. Däremot finns ahimsa - lagen av icke-våld - som en etisk tanke som alltid är fel, vilket innebär en kombination av plikt- och konsekvensetiska tankar.

Vi har tidigare pratat om hur man gör rätt utifrån kantiansk pliktetik och utilitarism. Men kan en enskild handling säga något huruvida en person faktiskt är god? Plikt- och konsekvensetiken har sina brister.

De grekiska filosoferna Sokrates, Plato och Aristoteles menade att man borde fokusera på hur man är istället för vad man gör. Målet är att uppleva eudaimonia som ofta översätts till lycka, glädje eller välmående.

En dygd är ett positivt karaktärsdrag och motsatsen till en dygd kallas för en last. Ärlighet är ett exempel på en dygd och lögnaktighet en last.

Olika former av dygdetik:

• Eudaimonisk dygdetik: Fokus är att gynna välmåendet och glädjen hos en eller flera personer.

• Målfokuserad dygdetik: Fokus är på vad resultatet av dina dygder och laster ger.

• Platonsk dygdetik: Fokus är på klassiska dygder, exempelvis rättvisa, mod, visdom och fromhet.

Dygdetikens slagord är: bete dig som en dygdig person skulle gjort. 

Genom att tänka på hur en dygdig person är - någon med positiva karaktärsdrag - kan vi göra det som är moraliskt gott. En grundtanke är att vi måste odla dessa karaktärsdrag. 

Vi får ett gott beteende genom goda vanor, inte av enskilda handlingar.

Men hur kan man veta när om man uppfyller det karaktärsdraget på rätt sätt? Dygder kan lätt bli laster om de är i underskott eller överflöd, till exempel för mycket ärlighet kan bli ett negativt personlighetsdrag.

Enligt filosofen Aristoteles är Den gyllene medelvägen sättet att bli dygdig. Det innebär att vara lagom. Låt oss kolla på vårt exempel ärlighet:

• Är man för ärlig finns risken att man beter sig känslokallt

• Undviker man sanningen kan man bete sig lögnaktigt

Det är intentionen av vad du vill göra som bestämmer om handlingen är god eller inte.

I vår förklaring ska vi titta på Jesus. Under Bergspredikan förklarar Jesus (det som kommer att bli kristendomens) etik som kan ses som sinneslagsetisk. Jesus utgår från de Judiska lagarna (som vi ovan sett är pliktetiska) och lägger till att även personens inställning döms efter intentionen. Låt oss titta på ett exempel.

Jesus  sa att "Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap" (hämtad från https://www.svenskakyrkan.se/bibeln/bergspredikan , 2019-07-18). Utifrån det här kan vi förstå att Jesus inte enbart förkastar att otrohet (handlingen) utan att det räcker med att ha intentionen att vara otrogen och det är moraliskt fel. Därmed tolkas det som sinneslagsetik.