Hur skiljer sig religionskunskap på gymnasiet från grundskolan?
Hur skiljer sig religionskunskap på gymnasiet från grundskolan?
Skolverket beskriver att det ska ske en progression i förhållande till grundskolan, till exempel genom:
en större betoning på samtida religioner och livsåskådningar och hur dessa tar sig uttryck i livsstilar och livshållningar.
innehåll som berör religion och vetenskap
innehåll som berör intersektionalitet och identitet
Religion
Föreställningar om övermänskliga väsen och/eller moralisk ordning som inte är skapad av människor
Livsåskådning
Världsbilder och moral som inte grundas i gudomliga eller övermänskliga väsen
Vetenskap
Tron på att det exempelvis finns en eller flera gudar, en odödlig själ, eller att det ingen av dessa.
Människosyn
asd
Gudsbild
Gudsbild innebär hur man tänker om vad gud är, vad gud gör samt människans relation med det gudomliga.
Intersektionalitet och identitet
Identitet är föränderlig och formas i relation till andra utifrån olika faktorer: etnicitet, kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och religion.
Viktiga begrepp: ateism, agnosticism, polyteism, monoteism
Hinduismen kan ses som polyteistisk och monoteistisk eftersom
Buddhismen erkänner vanligtvis inte några gudar och Buddha själv ses främst som en läromästrare. Därmed kan buddhismen ses som en ateistisk livsåskådning som innehåller vissa övernaturliga inslag. Exempel på dessa är reinkarnation.
Judendomens gud tilltalas ofta som "Adonaj", vilket betyder "herren". Judendomen är monoteistisk.
Den kristna gudsbilden är delad i tre (sonen, fadern och den heliga anden) men är fortfarande monoteistisk.
Islams gud kallas för Allah och i den muslimska trosbekännelsen beskrivs det att "Det finns ingen gud förutom gud, och Muhammed är hans sändebud". Islam är monoteistisk.
Sekulär humanism innebär att "En sekulär humanist ser ... världen som naturlig, snarare än övernaturlig. I en sådan världsbild ingår inte övernaturliga fenomen som gudar eller andeväsen. " (http://humanisterna.se/fragor-och-svar/). En sekulär humanist kan därmed vara antingen ateist eller agnostiker.
Viktiga begrepp är identitetsfaktorerna: etnicitet, sexualitet, kön, religion, socioekonomisk bakgrund
Kläder, exempelvis slöjan, kippah,
Mat, exempelvis matregler rörande att inte äta vissa djur, såsom griskött (kosher, halal), eller att inte äta något levande (ahimsa).
Traditioner, såsom övergångsriterna födsel, konfirmation,
Enicitet (traditionellt föds man in i Judendomen om man har en judisk mor)
Sexualitet (konflikter rörande homosexualitet men i Svensk kyrka kan alla gifta sig oavsett sexualitet)
Kristendomen (Jesu Mor)
Viktiga begrepp: konflikt, självständighet, dialog, integration
Relationen mellan religion och vetenskap har en lång historia och är komplex. Upplysningen var en historisk period när religiösa
Relationen mellan religion och vetenskap påverkas även av vilket av de fyra förhållningssätt som en persona har inför frågan:
Konflikt
Självständighet
Dialog
Integration
För mer läsning, läs kapitlet "Religion och vetenskap" på NE.
För mer läsning:
Huruvida du följer eller bryter regler avgör om handlingen är god eller ej. Ett sätt att bedöma om etiken är pliktetisk är genom att se om den säger "du ska" eller "du ska inte".
Exempel på pliktetiska resonemang inom världsreligionerna:
Judendomen och kristendomen
De 10 budorden som Moses tog emot på berget Sinai:
"Tro på Gud
Förbud mot otillbörlig tillbedjan
Förbud mot att ingå eder
Att högtidlighålla helgade dagar
Respekt för föräldrar och lärare
Förbud mot mord
Förbud mot äktenskapsbrott
Förbud mot stöld
Förbud mot falskt vittnesbörd
Förbud mot girighet" (hämtad från Wikipedia, 2019-07-18)
Islam
Varje muslim följa det som kallas för Islams fem pelare:
"Trosbekännelsen – shahada
Bönen – salah (salat)
Allmosan (skatt till de fattiga) – zakat
Fastan (under månaden ramadan) – sawm (siyama)
Vallfärden till Mecka – hajj" (hämtad från Wikipedia, 2019-07-18)
Konsekvenserna av dina handlingar avgör om den är god eller ej istället för vilken handling du utför.
Buddhismen. Karma = konsekvensen av ens handlingar. Skapa gott = god handling. Dålig konsekvens = dålig karma. Däremot finns det amoraliska handlingar.
Hinduismen har också karma som en grundaspekt i den hinduiska traditionen. Däremot finns ahimsa - lagen av icke-våld - som en etisk tanke som alltid är fel, vilket innebär en kombination av plikt- och konsekvensetiska tankar.
Vi har tidigare pratat om hur man gör rätt utifrån kantiansk pliktetik och utilitarism. Men kan en enskild handling säga något huruvida en person faktiskt är god? Plikt- och konsekvensetiken har sina brister.
De grekiska filosoferna Sokrates, Plato och Aristoteles menade att man borde fokusera på hur man är istället för vad man gör. Målet är att uppleva eudaimonia som ofta översätts till lycka, glädje eller välmående.
En dygd är ett positivt karaktärsdrag och motsatsen till en dygd kallas för en last. Ärlighet är ett exempel på en dygd och lögnaktighet en last.
Olika former av dygdetik:
Eudaimonisk dygdetik: Fokus är att gynna välmåendet och glädjen hos en eller flera personer.
Målfokuserad dygdetik: Fokus är på vad resultatet av dina dygder och laster ger.
Platonsk dygdetik: Fokus är på klassiska dygder, exempelvis rättvisa, mod, visdom och fromhet.
Dygdetikens slagord är: bete dig som en dygdig person skulle gjort.
Genom att tänka på hur en dygdig person är - någon med positiva karaktärsdrag - kan vi göra det som är moraliskt gott. En grundtanke är att vi måste odla dessa karaktärsdrag.
Vi får ett gott beteende genom goda vanor, inte av enskilda handlingar.
Men hur kan man veta när om man uppfyller det karaktärsdraget på rätt sätt? Dygder kan lätt bli laster om de är i underskott eller överflöd, till exempel för mycket ärlighet kan bli ett negativt personlighetsdrag.
Enligt filosofen Aristoteles är Den gyllene medelvägen sättet att bli dygdig. Det innebär att vara lagom. Låt oss kolla på vårt exempel ärlighet:
Är man för ärlig finns risken att man beter sig känslokallt
Undviker man sanningen kan man bete sig lögnaktigt
Det är intentionen av vad du vill göra som bestämmer om handlingen är god eller inte.
I vår förklaring ska vi titta på Jesus. Under Bergspredikan förklarar Jesus (det som kommer att bli kristendomens) etik som kan ses som sinneslagsetisk. Jesus utgår från de Judiska lagarna (som vi ovan sett är pliktetiska) och lägger till att även personens inställning döms efter intentionen. Låt oss titta på ett exempel.
Jesus sa att "Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap" (hämtad från https://www.svenskakyrkan.se/bibeln/bergspredikan , 2019-07-18). Utifrån det här kan vi förstå att Jesus inte enbart förkastar att otrohet (handlingen) utan att det räcker med att ha intentionen att vara otrogen och det är moraliskt fel. Därmed tolkas det som sinneslagsetik.