Nivå 1

Universums skapelse

Lärandemål, lärandeväg och kunskapsartefakt

Nivå 1 kommer att lära dig om sekulära livsåskådningar och kristna trosuppfattningar. Du kommer att fördjupa dig om resonemang om universums skapelse, gudsbilder och människosyn.

Du kommer att läsa kapitlen "Religion och vetenskap", "Sekulära livsåskådningar" och "Kristendom" på NEs läromedel.

Du kommer att visa det du lärt dig genom att göra en resonemangskedja som stegvis förklarar sambandet mellan resonemang om universums skapelse, gudsbilder och människosyn. Din resonemangskedja skapar du tillsammans i en grupp eller enskilt. Ni presenterar muntligt.

Lektioner - din lärandeväg

Lektion 1-1 är en introduktionsföreläsning börjar med universums skapelse - hur började allt? För att lära oss om frågan kommer vi att bekanta oss rörande religiösa, vetenskapliga och sekulära trosuppfattningar.

Lektion 1-2 fördjupar vi oss i sekulära och kristna trosuppfattningar.

Lektion 1-3 lär dig att analysera trosuppfattningar enligt de fyra förhållningssätten mellan religion och vetenskap.

Lektion 1-4 innehåller ett Bemästringstest som testar hur mycket ni minns från lektion 1-1, 1-2 och 1-3. Ni kommer sedan att välja ett eget område att fördjupa er inom.

Lektion 1-5 och 1-6 repeterar några exempel från sekulära och kristna trosuppfattningar. Du får även tid att fortsätta fördjupa dig inom ditt valda område.

1-7 är ett seminarium där du muntligt berättar för andra elever om ditt fördjupningsområde.

Om syfte, centralt innehåll, kunskapskrav och examensmål

”Vart kommer allt ifrån?” Frågan som lockat och gäckat människan sedan tusentals år tillbaka. Idag undrar många "vad fanns före universum?" Forskare, filosofer och andliga tänkare har försökt att besvara detta livets mysterium och kommit fram till olika svar; religioner söker bland det transcendenta, filosofier granskar livets och människans natur samtidigt som forskare letar efter vetenskapliga bevis.

Vissa resonerar att det finns en gudomlig skaparkraft bakom allt liv, kallat kreationism, medan ateister eller agnostiker argumenterar för att vetenskapliga resonemang så som Big Bang och Darwinism lade grunden för att liv skulle bli möjligt. Det är mer vanligt än ovanligt att dessa tankar kolliderar med varandra i hopp om att ha rätt och äga debatten mellan att tro och att veta. Det är därför vi behöver studera religion i vår tid eftersom vi behöver förstå hur olika människor tror att världen kom till och hur deras gudsbild och människosyn förändras av sina resonemang.

Frågan om vår skapelse berör alla människor oavsett när och vart de levt. Det är inte ovanligt att börja fundera i dessa banor eftersom universum verkar vara så pass komplicerat. "Varför finns jag? Är universum oändligt?" Därfär är det där våra religionsstudier börjar; för att förstå religiösa, etiska eller andra livsavgörande tankar fungerar måste studenten behärska en förståelse för de mest grundläggande byggstenarna.

Syfte Nivå 1: förstå och analysera vilka resonemang som leder till olika livsåskådningar och trosuppfattningars tolkningar om universums skapelse, gudsbild och människosyn.

A: Universum skapades vid Big bang, vilket är ett sekulärt och vetenskapligt resonemang. Individer och grupper av människor som tror på detta utgår från vetenskapliga källor, empiri och rationella händelser. Mer liberala troende, ateister eller agnostiker har ofta detta perspektiv och resonemang..

B: Universum skapades av en gudomlig kraft, vilket är ett kreationistiskt resonemang. Individer och grupper av människor som tror på detta utgår från religiösa skriftliga källor, traditioner och händelser. Bokstavstroende, konservativa och ortodoxa trosuppfattningar har vanligtvis detta perspektiv och resonemang.

C: Relationen mellan vetenskapliga och religiösa resonemang ha fyra förhållningssätt: konflikt, dialog, självständighet eller integration. hamna i konflikt och/eller förenas.

D: Människosynen och gudsbild förändras av sekulära och religiösa resonemang. Gudsbild och människosyn är i relation till hur livsåskådningen och trosuppfattningen tolkar och förhåller sig mellan religiösa och sekulära perspektiv.

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.

  2. Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.

  3. Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa.

  4. Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.

  5. Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden.

  • Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner.

  • Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet.

  • Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel religiösa skrifter, traditioner, sociala medier samt historiska och nutida händelser.

  • Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten.

  • Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara.

  • Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden.

Kunskapskrav

Betygen E, C & A

Eleven kan översiktligt/utförligt/utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt översiktligt/utförligt/ utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven enkla/komplexa samband och drar enkla/välgrundade/välgrundade och nyanserade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven översiktligt/utförligt/utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med enkla/välgrundade/välgrundade och nyanserade argument.

Eleven ger några/flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en enkel/komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla/komplexa samband och drar enkla/välgrundade/välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven kan översiktligt/utförligt/utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.

Eleven kan översiktligt/utförligt/utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en enkel/välgrundad/välgrundad och nyanserad analys av de olika uppfattningarna.

Eleven kan översiktligt/utförligt/nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en enkel/komplex analys av modellerna och använda dem för att ge enkla/välgrundade/välgrundade och nyanserade argument i någon/några fråga/frågor. Eleven för enkla/välgrundade/välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.

Examensmål

Bygg- och anläggningsprogrammet

Valt examensmål

  • Eleverna ska därför i alla ämnen arbeta med att utveckla sitt språk och få möjlighet att möta och diskutera olika perspektiv på människors livsvillkor i samhället.

  • Utbildningen ska därför utveckla elevernas kreativitet och initiativförmåga. De ska kunna arbeta självständigt och tillsammans med andra.

Koppling till centralt innehåll i ämnet

  • Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.

  • Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.

  • Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.


El- och energiprogrammet

Valt examensmål

  • Utbildningen ska ge kunskaper om hur eleverna kan bidra till yrkets, företagets och samhällets utveckling såväl nationellt som lokalt. I yrkeslivet kommer eleverna att möta olika människor och ansvara för att ett professionellt arbete utförs, ofta i samarbete med andra yrkesgrupper.

  • Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att samarbeta med andra, bemöta kunder, ge service och att skickligt utföra arbete både på företag och i människors hem.

Koppling till centralt innehåll i ämnet

  • Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.

  • Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.


Ekonomiprogrammet

Valt examensmål

  • Utbildningen ska också utveckla elevernas kunskaper om hur människor tänker, känner och handlar.

  • Utbildningen ska ge förutsättningar för eleverna att utveckla grunder i ett vetenskapligt förhållningssätt samt träning i att söka, sovra, analysera och värdera information

  • Utbildningen ska också utveckla elevernas förmåga att strukturera och presentera sina resultat enligt vetenskapliga normer och anpassat till målgrupp.

Koppling till centralt innehåll i ämnet

  • Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa.

  • Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.

  • Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.

  • Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.


Estetiska programmet

Valt examensmål

  • Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga, kulturella och kommunikativa perspektiv. Estetik handlar om hur olika uttryck uppfattas av människans sinnen. Estetiken kan förstås som en del av kulturen, definierad som formerna för kommunikation, samexistens och gemensam förståelse mellan människor.

  • Centralt för utbildningen är att eleverna ska skapa, uppleva och tolka konst och kultur.

    • Inriktningen estetik och media:

Ljud, bilder och berättande står i centrum. Inriktningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva, tolka och reflektera över digitala uttryck ur olika perspektiv

Koppling till centralt innehåll i ämnet

  • Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.

  • Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.


Fordon- och transportprogrammet

Valt examensmål

  • Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta som till exempel mekaniker, yrkesförare, lager- eller terminalarbetare.

  • Utbildningen ska ... utveckla elevernas förmåga att arbeta både självständigt och i lag där personer med olika kunskaper och kulturell bakgrund samarbetar för att lösa problem. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla initiativförmåga, idérikedom och företagsamhet.

Koppling till centralt innehåll i ämnet

  • Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.

  • Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar

  • Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.


Handels- och administrationsprogrammet

Valt examensmål

  • Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att handla på ett etiskt sätt i sin kommande yrkesroll.

Koppling till centralt innehåll i ämnet

  • Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.

  • Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.

  • Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.


Industritekniska programmet

Valt examensmål

  • En samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen är nödvändig för att utbildningen skall utveckla den kombination av kompetens som efterfrågas i arbetslivet.

  • har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt

Koppling till centralt innehåll i ämnet

  • Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.

  • Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.


Naturvetenskapsprogrammet

Valt examensmål

  • Utbildningen ska stimulera elevernas nyfikenhet och kreativitet samt deras förmåga till analytiskt tänkande.

  • ...det innefattar förmåga till kritiskt tänkande, logiska resonemang, problemlösning och systematiska iakttagelser. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla en förmåga att värdera olika typer av källor och kunna skilja på påståenden som bygger på vetenskaplig respektive icke-vetenskaplig grund.

  • Eleverna ska också ges möjlighet till etiska diskussioner om naturvetenskapens roll i samhället.

Koppling till centralt innehåll i ämnet

  • Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.

  • Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa.

  • Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.

  • Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.


Restaurang- och livsmedelsprogrammet

Valt examensmål

  • Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att bemöta kunder.

  • Eftersom arbetet inom yrkesområdet i regel utförs av människor i samverkan ska utbildningen utveckla elevernas förmåga att samverka med andra, oavsett till exempel kön, kulturell bakgrund, ålder, position eller kompetens.

  • Livsmedels- och restaurangbranschen har en stark internationell prägel. Därför ska kunskaper om livsmedel och måltider i andra kulturer ingå i utbildningen. Branschen är av tradition en del av en internationell arbetsmarknad.

  • Utbildningen ska dessutom leda till en fördjupad förståelse av de etiska frågor som livsmedelshantering, försäljning och hållbar utveckling ställer. De etiska frågeställningarna ska även omfatta de tidigare stegen i produktionskedjan, som djurhållning, odling, transport och förädling.

Koppling till centralt innehåll i ämnet

  • Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.

  • Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.

  • Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.

  • Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.


Samhällsvetenskapsprogrammet

Valt examensmål

  • Kunskaper om människor som individer, som gruppmedlemmar och som deltagare i en samhällsgemenskap.

  • Utifrån studier av samhällsfrågor ska utbildningen ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. I detta ingår att kunna avgöra om påståenden är grundade på fakta och att kunna urskilja värderingar i olika typer av källor. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet.

Koppling till centralt innehåll i ämnet

  • Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.

  • Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.

  • Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa.


Teknikprogrammet

Valt examensmål

  • Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst teknik- och naturvetenskap men även inom andra områden.

  • Utbildningen ska bygga på ett etiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till teknik och ett kritiskt, kreativt och konstruktivt tänkande ska främjas. I utbildningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet.

  • Utbildningen ska utgå från både kvinnors och mäns erfarenheter i förhållande till teknikområdet och ska ge kunskaper om hur föreställningar och traditioner styr uppfattningar om manligt och kvinnligt.

Koppling till centralt innehåll i ämnet

  • Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.

  • Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.

  • Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa.


Vård- och omsorgsprogrammet

Valt examensmål

  • Arbetet utgår från en människosyn som betonar människors lika värde samt mänsklig värdighet.

  • Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att bemöta människor på ett yrkesmässigt sätt, kommunicera med respekt för individens integritet och ge människor möjlighet till delaktighet och inflytande.

  • Eleven ska kunna samverka för att skapa goda och jämlika arbetsförhållanden.

Koppling till centralt innehåll i ämnet

  • Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.

  • Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.

  • Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.

En framgångsrik elev kommer att kunna:

  1. Beskriva en religiös, vetenskaplig eller sekulär trosuppfattning och dess resonemang genom att göra en resonemangskedja med fakta och konsekvenser.

  2. Förklara hur trosuppfattningen tolkar universum, gud och människan genom att läsa om begrepp, namn, teorier.

  3. Motivera hur trosuppfattningen förhåller sig till de fyra förhållningssätten.