Elevexempel

Kantiansk pliktetik

Huruvida du följer eller bryter regler avgör om handlingen är god eller ej. Ett sätt att bedöma om etiken är pliktetisk är genom att se om den säger "du ska" eller "du ska inte".

Till exempel de Judiska 10 budorden som Moses tog emot på berget Sinai:

1. "Tro på Gud

2. Förbud mot otillbörlig tillbedjan

3. Förbud mot att ingå eder

4. Att högtidlighålla helgade dagar

5. Respekt för föräldrar och lärare

6. Förbud mot mord

7. Förbud mot äktenskapsbrott

8. Förbud mot stöld

9. Förbud mot falskt vittnesbörd

10. Förbud mot girighet" (hämtad från Wikipedia, 2019-07-18)

Islam skall varje muslim följa det som profeten Muhammed kallade Islams fem pelare:

• "Trosbekännelsen – shahada

• Bönen – salah (salat)

• Allmosan (skatt till de fattiga) – zakat

• Fastan (under månaden ramadan) – sawm (siyama)

• Vallfärden till Mecka – hajj" (hämtad från Wikipedia, 2019-07-18)

Utilitarism

Kallas även för nyttoetik eller konsekvensetiken. Utilitarismen avgör om konsekvensen är god eller ej istället för vilken handling du utför.  

Buddhismen. Karma = konsekvensen av ens handlingar. Skapa gott = god handling. Dålig konsekvens = dålig karma. Däremot finns det amoraliska handlingar.

Hinduismen har också karma som en grundaspekt i den hinduiska traditionen. Däremot finns ahimsa - lagen av icke-våld - som en etisk tanke som alltid är fel, vilket innebär en kombination av plikt- och konsekvensetiska tankar.

Sinneslagsetik

Det är intentionen av vad du vill göra som bestämmer om handlingen är god eller inte.

I vår förklaring ska vi titta på Jesus. Under Bergspredikan förklarar Jesus (det som kommer att bli kristendomens) etik som kan ses som sinneslagsetisk. Jesus utgår från de Judiska lagarna (som vi ovan sett är pliktetiska) och lägger till att även personens inställning döms efter intentionen. Låt oss titta på ett exempel.

Jesus  sa att "Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap" (hämtad från https://www.svenskakyrkan.se/bibeln/bergspredikan , 2019-07-18). Utifrån det här kan vi förstå att Jesus inte enbart förkastar att otrohet (handlingen) utan att det räcker med att ha intentionen att vara otrogen och det är moraliskt fel. Därmed tolkas det som sinneslagsetik.

Resonemangskedja - hur man blir mer utförlig och välgrundad

Förslag på ämnen: Sekulära livsåskådningar så som Darwinism, Humanisterna, Protestantism, Romersk-katolicism, Ortodox- orientalism, Intelligent design, Creation museum, Big Bang.

Dygpilen visar på hur ett karaktärsdrag - mod - kan förstås utifrån dygdetiken. Till vänster har personen en last och då saknas dygden. Till höger har personen dygden i överdrift och för mycket av den. I mitten av pilen finns den gyllene medelvägen vilket är när dygden (det positiva karaktärsdraget) varken avsaknas eller är i överdrift. 

Exempel på Buddhistiska dygder är:

• Rätt synsätt: våra handlingar har konsekvenser.

1. Right Resolve or Intention: the giving up home and adopting the life of a religious mendicant in order to follow the path; this concept aims at peaceful renunciation, into an environment of non-sensuality, non-ill-will (to loving kindness), away from cruelty (to compassion).[34] Such an environment aids contemplation of impermanence, suffering, and non-Self.[34]

2. Rätt tal: ljug inte, var inte otrevlig.

3. Rätt handling: skada eller döda inte andra, stjäl inte, sexuellt ofreda inte andra. 

4. Rätt leverne: äg endast det mest livsnödvändiga. 

5. Right Effort: preventing the arising of unwholesome states, and generating wholesome states, the bojjhagā (seven factors of awakening). This includes indriya-samvara, "guarding the sense-doors," restraint of the sense faculties.[35][34]

6. Right Mindfulness (sati; Satipatthana; Sampajañña): "retention," being mindful of the dhammas ("teachings," "elements") that are beneficial to the Buddhist path.[36][note 4] In the vipassana movement, sati is interpreted as "bare attention": never be absent minded, being conscious of what one is doing;[38] this encourages the awareness of the impermanence of body, feeling and mind, as well as to experience the five aggregates (skandhas), the five hindrances, the four True Realities and seven factors of awakening.[34]

7. Right samadhi (Passaddhi; Ekaggata; sampasadana): practicing four stages of dhyāna ("meditation"), which includes samadhi proper in the second stage, and reinforces the development of the bojjhagā, culminating into upekkha (equanimity) and mindfulness.[39][8] In the Theravada tradition and the Vipassana movement, this is interpreted as ekaggata, concentration or one-pointedness of the mind, and supplemented with Vipassana-meditation, which aims at insight.

Exempel på Hiduiska dygder:

• Ahimsa  - ickevåld. Grundat i tanken på att alla varelser delar en själ (atman) och att skada ett annat liv ger negativ karma inför reinkarnationen. 

• Medkänsla. Grundat i tanken på att känna det andra känner och dess koppling till att alla delar själv (atman).

• Vegetarianism. Likt ahimsa, där tanken är att inte skada andra levande varelser.