Elevexempel

Uppstart: de normativa etikerna

Pliktetik

Huruvida du följer eller bryter regler avgör om handlingen är god eller ej. Ett sätt att bedöma om etiken är pliktetisk är genom att se om den säger "du ska" eller "du ska inte".


Till exempel de Judiska 10 budorden som Moses tog emot på berget Sinai:

  1. "Tro på Gud

  2. Förbud mot otillbörlig tillbedjan

  3. Förbud mot att ingå eder

  4. Att högtidlighålla helgade dagar

  5. Respekt för föräldrar och lärare

  6. Förbud mot mord

  7. Förbud mot äktenskapsbrott

  8. Förbud mot stöld

  9. Förbud mot falskt vittnesbörd

  10. Förbud mot girighet" (hämtad från Wikipedia, 2019-07-18)


Islam skall varje muslim följa det som profeten Muhammed kallade Islams fem pelare:

  • "Trosbekännelsen – shahada

  • Bönen – salah (salat)

  • Allmosan (skatt till de fattiga) – zakat

  • Fastan (under månaden ramadan) – sawm (siyama)

  • Vallfärden till Mecka – hajj" (hämtad från Wikipedia, 2019-07-18)


Konsekvensetik

Konsekvenserna av dina handlingar avgör om den är god eller ej istället för vilken handling du utför.

Buddhismen. Karma = konsekvensen av ens handlingar. Skapa gott = god handling. Dålig konsekvens = dålig karma. Däremot finns det amoraliska handlingar.

Hinduismen har också karma som en grundaspekt i den hinduiska traditionen. Däremot finns ahimsa - lagen av icke-våld - som en etisk tanke som alltid är fel, vilket innebär en kombination av plikt- och konsekvensetiska tankar.


Sinneslagsetik

Det är intentionen av vad du vill göra som bestämmer om handlingen är god eller inte.

I vår förklaring ska vi titta på Jesus. Under Bergspredikan förklarar Jesus (det som kommer att bli kristendomens) etik som kan ses som sinneslagsetisk. Jesus utgår från de Judiska lagarna (som vi ovan sett är pliktetiska) och lägger till att även personens inställning döms efter intentionen. Låt oss titta på ett exempel.

Jesus sa att "Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap" (hämtad från https://www.svenskakyrkan.se/bibeln/bergspredikan , 2019-07-18). Utifrån det här kan vi förstå att Jesus inte enbart förkastar att otrohet (handlingen) utan att det räcker med att ha intentionen att vara otrogen och det är moraliskt fel. Därmed tolkas det som sinneslagsetik.

Nivå 1: Resonemangskedjor

Förslag på ämnen: Sekulära livsåskådningar så som Darwinism, Humanisterna, Protestantism, Romersk-katolicism, Ortodox- orientalism, Intelligent design, Creation museum, Big Bang.

Till vänster finns ett exempel på en enkel resonemangskedja. Eleven har presenterat fakta om ett område (hur avgaser gör att jorden blir varmare) och följer upp med korta förklaringar utan att förklara direkta orsaker.

Eleven ger en rad exempel som leder till en konsekvenser (växthuseffekten, smältande polarisar) och slutligen dess resultat (översvämningar.)


Källa: Pernilla Kans (hämtad 2019-07-08)

Till vänster finns ett exempel på en mer utförlig resonemangskedja. Eleven har presenterat fakta om ett område (hur koldioxid gör att jorden blir varmare eftersom vi använder vissa fordon) och följer upp med fylligare förklaringar där eleven visar på anledningen till konsekvensen (ökade gaser, solens inverkan).

Eleven ger en rad exempel som leder till en eller flera konsekvenser (växthuseffekten drabba en rad länder i Europa) och slutligen dess resultat (översvämningarna leder till mindre mat)


Källa: Pernilla Kans (hämtad 2019-07-08)

Till vänster finns ett exempel på en mer utförlig och nyanserad resonemangskedja. Eleven har presenterat fakta om ett område (hur koldioxid gör att jorden blir varmare eftersom vi använder vissa fordon) och följer upp med fylligare förklaringar där eleven visar på anledningen till konsekvensen (ökade gaser, solens inverkan).

Eleven ger en rad fylliga exempel som visar på hur konsekvenserna kan se olika ut (växthuseffekten drabba en rad länder i Europa vilka blir översvämmade men även torrare områden drabbas i motsatt riktning; tätare befolkning vid kusterna). Eleven kommer till en eller flera slutsatser och beskriver konsekvenser i flera led (flera grupper drabbas: jordbrukare, vårdpersonal) och slutligen en kort analys (fattigare blir ännu fattigare och dödligheten ökar).


Källa: Pernilla Kans (hämtad 2019-07-08)

Nivå 2: Religion och identitet

Kristna nunnors klädsel

Identitetsfaktorer: kön, sexualitet, religion, socioekonomisk

I detta exempel har eleverna utgått från kristendomen och berättar om nunnor.

Vi ser ett kortfattat exempel som använder flera viktiga begrepp som har med nunnor att göra - celibat, lydnad, fattigdom. Eleverna har gjort det lätt att läsa och kan fånga uppmärksamheten hos läsaren. Eleven använder sig av en enkel formulering av vad det innebär att vara en nunna; det är både kortfattat. Vi vet till exempel inte vad som krävs att bli en nunna eller varför man blir det. Eleven berättar mest fakta om vad en nunna är, och här kan eleven bli mer utförlig.

Eleven får in en god grund mot slutet när eleven använder sig av ett bibelcitat. Det är bra! Sen är själva analysen kort, och man kan se att eleven lagt mest tid på att läsa på om nunnor men inte försökt motivera hur nunnans liv påverkar identiteten. Eleven säger mest samma sak som innan - "kläderna är en symbol för enkelhet, fattigdom och lydnad" - och skulle kunna blivit mer nyanserad genom att jämföra klädseln med exempelvis hur många muslimer bär slöja.

Eleven gör även en kort jämförelse mellan nunnors religiösa regel och ett etiskt synsätt (pliktetiken säger att alla regler måste följas). Det här är en enkel jämförelse men ändå en intressant sådan. Eleven försöker göra sin analys djupare men den är tunn i sin förklaring och även saknar relevanta exempel.

Homosexualitet inom Judendomen

Identitetsfaktorer: kön, religion, sexualitet

I detta exempel behandlar några elever frågan om homosexualitet inom judendomen.

Eleverna börjar med ett citat som följs av ett starkt påstående på Engelska. Beskrivningarna är på väg att bli utförliga eftersom de har något längre beskrivningar men det finns fortfarande mer att önska. Citatet saknar källa men skapar intresse. Vi får hoppas att eleverna nämner källan i sin presentation av kunskapsartefakten eftersom det skulle kunna göra citatet välgrundat, men endast om eleven kopplar citatet till ett passande exempel utifrån vad Judendomen tror på! Välgrundat innebär alltså att eleverna utgår från en rimlig källa som har med ämnet att göra, använder sig av den sitt argument, förklarar detta i flera steg för att sedan komma till sin slutsats.

Eleverna fortsätter och använder flera relevanta begrepp, så som den judiska heliga skriften Torahn. De fortsätter med att förklara ett resonemang inom judendomen och gör till och med en reflektion att den är pliktetiskt. Detta är ett godtagbart argument men kan behöva förtydligande, vilket eleverna kan göra i den muntliga presentationen.

Eleverna kommer till en slutsats där de knyter frågan om homosexualitet till att judendomen har uppdaterats, vilket ska synas i deras lag och att det är ok att vara homosexuell i Sverige. Här får eleverna med hur tro kan påverka identitet och även relationen med samhället. För att bli ännu tydligare kan eleverna här ha förklarat vad den judiska lagen var, varför judendomen har uppdaterats (exempelvis att judendom i Sverige kan tillhöra en mer liberal tolkning) och att denna slutsats är en komplex sammansättning av judisk tradition, samhället den befinner sig inom och hur de olika tolkningarna skiljer sig.

Nivå 4: Dygdpil

Dygpilen visar på hur ett karaktärsdrag - mod - kan förstås utifrån dygdetiken. Till vänster har personen en last och då saknas dygden. Till höger har personen dygden i överdrift och för mycket av den. I mitten av pilen finns den gyllene medelvägen vilket är när dygden (det positiva karaktärsdraget) varken avsaknas eller är i överdrift.

Exempel på Buddhistiska dygder är:

  • Rätt synsätt: våra handlingar har konsekvenser.

  1. Right Resolve or Intention: the giving up home and adopting the life of a religious mendicant in order to follow the path; this concept aims at peaceful renunciation, into an environment of non-sensuality, non-ill-will (to loving kindness), away from cruelty (to compassion).[34] Such an environment aids contemplation of impermanence, suffering, and non-Self.[34]

  2. Rätt tal: ljug inte, var inte otrevlig.

  3. Rätt handling: skada eller döda inte andra, stjäl inte, sexuellt ofreda inte andra.

  4. Rätt leverne: äg endast det mest livsnödvändiga.

  5. Right Effort: preventing the arising of unwholesome states, and generating wholesome states, the bojjhagā (seven factors of awakening). This includes indriya-samvara, "guarding the sense-doors," restraint of the sense faculties.[35][34]

  6. Right Mindfulness (sati; Satipatthana; Sampajañña): "retention," being mindful of the dhammas ("teachings," "elements") that are beneficial to the Buddhist path.[36][note 4] In the vipassana movement, sati is interpreted as "bare attention": never be absent minded, being conscious of what one is doing;[38] this encourages the awareness of the impermanence of body, feeling and mind, as well as to experience the five aggregates (skandhas), the five hindrances, the four True Realities and seven factors of awakening.[34]

  7. Right samadhi (Passaddhi; Ekaggata; sampasadana): practicing four stages of dhyāna ("meditation"), which includes samadhi proper in the second stage, and reinforces the development of the bojjhagā, culminating into upekkha (equanimity) and mindfulness.[39][8] In the Theravada tradition and the Vipassana movement, this is interpreted as ekaggata, concentration or one-pointedness of the mind, and supplemented with Vipassana-meditation, which aims at insight.

Exempel på Hiduiska dygder:

  • Ahimsa - ickevåld. Grundat i tanken på att alla varelser delar en själ (atman) och att skada ett annat liv ger negativ karma inför reinkarnationen.

  • Medkänsla. Grundat i tanken på att känna det andra känner och dess koppling till att alla delar själv (atman).

  • Vegetarianism. Likt ahimsa, där tanken är att inte skada andra levande varelser.