Under modulen Östasiatiska religioner kommer du att lära dig om hinduismen, buddhismen och dygdetiken. Du kommer att fördjupa dig i deras centrala kännetecken och begrepp, identitetsfaktorer, relation till vetenskap samt etik. Du kommer att:
Läsa kapitlen "Hindusim", "Buddhism" och dygdetiken i vårt läromedel
Öva på hemläxorna centrala begrepp och intervjua en förebild
Visa det du lärt dig genom två prov: kunskapsprovet och förmågeprovet.
Ahimsa. Läran om icke-våld.
Anatman. Icke-själen inom Buddhismen.
Asket. En person som avstår från kroppsliga njutningar (t.ex. mat och dryck) för att kunna nå ett religiöst mål.
Asteya. Hinduisk dygd som betyder icke-stöld och handlar om att inte ta eller stjäla något som tillhör någon annan. Det innefattar även att undvika att ta något som inte förtjänas eller inte har erbjudits.
Atman. Den eviga själen inom Hinduismen och den trors vara oföränderlig och odödlig.
Bodhisattva. En person som avstår från upplysning för att istället fortsätta att leda andra.
Brahman. Den ultimata verkligheten, den allomfattande kosmiska kraften som genomsyrar allt och alla.
Buddha. Den upplyste och Buddhismens grundare.
Daliter. Kastlös, eller den som står utanför kastsystemet, ses som orena.
De fyra ädla sanningarna. Fyra steg som beskriver lidande, livstörst och vägen till nirvana.
Den Åttafaldiga vägen. Sättet en buddhist kan nå Nirvana, till exempel vänlighet, inte skada andra varelser, tänk efter innan du handlar eller självutveckling.
Dharma. De moraliska och etiska principer som styr rätt handling och rätt livsstil.
Dukka. Livets lidande.
Guru. En andlig lärare eller guide som leder och vägleder eleverna på den andliga resan.
Karma. Lagen om handlingar och konsekvenser, där varje handling får konsekvenser i detta eller kommande liv.
Kastsystemet. Folket är indelat i olika kaster beroende på vilken yrkesgrupp man tillhör. Olika kaster har olika regler att följa. Det finns höga och låga kaster och kastlösa. De kastlösa är en fattig kast.
Mahayana. En inriktning inom buddhismen där alla kan nå Nirvana genom att tillbe en bodhisattva.
Mandir. En hinduisk tempel eller helgedom där religiösa ceremonier och tillbedjan utförs.
Moksha. Den slutliga befrielsen från samsara och återföreningen med den gudomliga, vilket innebär att uppnå enighet med Brahman.
Nirvana. Högsta målet inom Buddhismen.
Puja. Religiösa ritualer och böner som utförs för att visa vördnad och tillbedjan till gudarna.
Reinkarnation. Efter en levande varelse dör återföds personen eller själen i en ny kropp.
Samsara. Den eviga cykeln av födelse, död och återfödelse, där själen vandrar genom olika liv och kroppar.
Satya. Betyder sanning och är en dygd som uppmanar till ärlighet, sanningsenlighet och uppriktighet. Att tala sanning och undvika lögner är viktigt i hinduisk etik.
Saucha. En hinduisk dygd som representerar renhet och renlighet, både fysiskt och mentalt. Det handlar om att ha en ren och balanserad livsstil och att vårda kroppen, sinnet och omgivningen.
Theravada. En inriktning inom buddhismen där främst munkar och nunnor kan nå Nirvana.
Vedaskrifterna. Hinduismens heliga skrifter.
Yoga. En praxis som involverar fysiska övningar, meditation och andlig disciplin för att uppnå enighet med det gudomliga.
Nivå 4 handlar om döden, vad som händer efter döden och hur man kan leva ett gott liv för att kanske komma till en bättre plats efter döden. Nivån har därmed en existentiell karaktär och för att förstå den i en religiös kontext kommer du att studera de dharmiska religionerna Hinduismen och Buddhismen och deras relation till efterlivet.
Hinduismen är ett samlingsbegrepp för existentiella tankar från Indien om hur allt liv går i cykler. Synsättet präglas av att alla varelser, gudar och världen reinkarneras och tillhör världssjälen Brahma och målet är att sluta återfödas. Vad den enskilde människan återföds till beror på dina handlingar (karma) och därefter tilldelas man traditionellt (men inte officiellt) ett kast.
Buddhismen utgår från Buddhas levnadssätt och lärdom om hur cykeln av födsel, död, reinkarnation och längtan efter materiella ting bidrar till ett lidande. En buddhist kan uppnå upplysning (Nirvana) genom att följa den åttafaldiga vägen vilket kommer leda till att släcka livstörsten.
A: Hinduismen är ett samlingsbegrepp för existentiella tankar från Indien om hur allt liv går i cykler. Synsättet präglas av att alla varelser, gudar och världen reinkarneras och tillhör världssjälen Brahma och målet är att sluta återfödas. Vad den enskilde människan återföds till beror på dina handlingar (karma) och därefter tilldelas man traditionellt ett kast.
B: Buddhismen utgår från Buddhas levnadssätt och lärdom om hur cykeln av födsel, död, reinkarnation och längtan efter materiella ting bidrar till ett lidande. En buddhist kan uppnå upplysning (Nirvana) genom att följa den åttafaldiga vägen vilket kommer leda till att släcka livstörsten.
C: Hinduers goda handlingar formas främst av deras syn på karmas lag av orsak och konsekvens. Ett dygdigt beteende inom Hinduismen är exempelvis att inte skada levande djur och att vara vegetarian. Kastsystemet lever kvar och argumenteras vara rättvist på grund av karma.
D: Buddhismen har inte kast, men karma och hur väl man följer den åttafaldiga vägen formar identiteten för en god buddhist. Inte döda, inte stjäla, inte ljuga eller missbruka kroppen är exempel på dygder.
Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden.
Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner.
Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet.
Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel religiösa skrifter, traditioner, sociala medier samt historiska och nutida händelser.
Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten.
Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara.
Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden.
Eleven kan översiktligt/utförligt/utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt översiktligt/utförligt/ utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven enkla/komplexa samband och drar enkla/välgrundade/välgrundade och nyanserade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven översiktligt/utförligt/utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med enkla/välgrundade/välgrundade och nyanserade argument.
Eleven ger några/flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en enkel/komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla/komplexa samband och drar enkla/välgrundade/välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven kan översiktligt/utförligt/utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.
Eleven kan översiktligt/utförligt/utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en enkel/välgrundad/välgrundad och nyanserad analys av de olika uppfattningarna.
Eleven kan översiktligt/utförligt/nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en enkel/komplex analys av modellerna och använda dem för att ge enkla/välgrundade/välgrundade och nyanserade argument i någon/några fråga/frågor. Eleven för enkla/välgrundade/välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.
Valt examensmål
Eleverna ska därför i alla ämnen arbeta med att utveckla sitt språk och få möjlighet att möta och diskutera olika perspektiv på människors livsvillkor i samhället.
Utbildningen ska därför utveckla elevernas kreativitet och initiativförmåga. De ska kunna arbeta självständigt och tillsammans med andra.
Koppling till centralt innehåll i ämnet
Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.
Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.
Valt examensmål
Utbildningen ska ge kunskaper om hur eleverna kan bidra till yrkets, företagets och samhällets utveckling såväl nationellt som lokalt. I yrkeslivet kommer eleverna att möta olika människor och ansvara för att ett professionellt arbete utförs, ofta i samarbete med andra yrkesgrupper.
Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att samarbeta med andra, bemöta kunder, ge service och att skickligt utföra arbete både på företag och i människors hem.
Koppling till centralt innehåll i ämnet
Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.
Valt examensmål
Utbildningen ska också utveckla elevernas kunskaper om hur människor tänker, känner och handlar.
Utbildningen ska ge förutsättningar för eleverna att utveckla grunder i ett vetenskapligt förhållningssätt samt träning i att söka, sovra, analysera och värdera information
Utbildningen ska också utveckla elevernas förmåga att strukturera och presentera sina resultat enligt vetenskapliga normer och anpassat till målgrupp.
Koppling till centralt innehåll i ämnet
Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa.
Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.
Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.
Valt examensmål
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga, kulturella och kommunikativa perspektiv. Estetik handlar om hur olika uttryck uppfattas av människans sinnen. Estetiken kan förstås som en del av kulturen, definierad som formerna för kommunikation, samexistens och gemensam förståelse mellan människor.
Centralt för utbildningen är att eleverna ska skapa, uppleva och tolka konst och kultur.
Inriktningen estetik och media:
Ljud, bilder och berättande står i centrum. Inriktningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva, tolka och reflektera över digitala uttryck ur olika perspektiv
Koppling till centralt innehåll i ämnet
Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.
Valt examensmål
Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta som till exempel mekaniker, yrkesförare, lager- eller terminalarbetare.
Utbildningen ska ... utveckla elevernas förmåga att arbeta både självständigt och i lag där personer med olika kunskaper och kulturell bakgrund samarbetar för att lösa problem. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla initiativförmåga, idérikedom och företagsamhet.
Koppling till centralt innehåll i ämnet
Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar
Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.
Valt examensmål
Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att handla på ett etiskt sätt i sin kommande yrkesroll.
Koppling till centralt innehåll i ämnet
Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.
Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.
Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.
Valt examensmål
En samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen är nödvändig för att utbildningen skall utveckla den kombination av kompetens som efterfrågas i arbetslivet.
har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt
Koppling till centralt innehåll i ämnet
Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.
Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.
Valt examensmål
Utbildningen ska stimulera elevernas nyfikenhet och kreativitet samt deras förmåga till analytiskt tänkande.
...det innefattar förmåga till kritiskt tänkande, logiska resonemang, problemlösning och systematiska iakttagelser. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla en förmåga att värdera olika typer av källor och kunna skilja på påståenden som bygger på vetenskaplig respektive icke-vetenskaplig grund.
Eleverna ska också ges möjlighet till etiska diskussioner om naturvetenskapens roll i samhället.
Koppling till centralt innehåll i ämnet
Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa.
Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.
Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.
Valt examensmål
Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att bemöta kunder.
Eftersom arbetet inom yrkesområdet i regel utförs av människor i samverkan ska utbildningen utveckla elevernas förmåga att samverka med andra, oavsett till exempel kön, kulturell bakgrund, ålder, position eller kompetens.
Livsmedels- och restaurangbranschen har en stark internationell prägel. Därför ska kunskaper om livsmedel och måltider i andra kulturer ingå i utbildningen. Branschen är av tradition en del av en internationell arbetsmarknad.
Utbildningen ska dessutom leda till en fördjupad förståelse av de etiska frågor som livsmedelshantering, försäljning och hållbar utveckling ställer. De etiska frågeställningarna ska även omfatta de tidigare stegen i produktionskedjan, som djurhållning, odling, transport och förädling.
Koppling till centralt innehåll i ämnet
Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.
Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.
Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.
Valt examensmål
Kunskaper om människor som individer, som gruppmedlemmar och som deltagare i en samhällsgemenskap.
Utifrån studier av samhällsfrågor ska utbildningen ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. I detta ingår att kunna avgöra om påståenden är grundade på fakta och att kunna urskilja värderingar i olika typer av källor. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet.
Koppling till centralt innehåll i ämnet
Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.
Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa.
Valt examensmål
Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst teknik- och naturvetenskap men även inom andra områden.
Utbildningen ska bygga på ett etiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till teknik och ett kritiskt, kreativt och konstruktivt tänkande ska främjas. I utbildningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet.
Utbildningen ska utgå från både kvinnors och mäns erfarenheter i förhållande till teknikområdet och ska ge kunskaper om hur föreställningar och traditioner styr uppfattningar om manligt och kvinnligt.
Koppling till centralt innehåll i ämnet
Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.
Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa.
Valt examensmål
Arbetet utgår från en människosyn som betonar människors lika värde samt mänsklig värdighet.
Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att bemöta människor på ett yrkesmässigt sätt, kommunicera med respekt för individens integritet och ge människor möjlighet till delaktighet och inflytande.
Eleven ska kunna samverka för att skapa goda och jämlika arbetsförhållanden.
Koppling till centralt innehåll i ämnet
Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.
Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.
Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.