Lektion Ö-7

1. Vad är dygdetiken och vad är syftet med den etiska teorin? Dygdetiken är en etisk teori som fokuserar på karaktären hos den handlande personen snarare än enskilda handlingar. Syftet är att utveckla goda egenskaper (dygder) som gör att individen spontant handlar moraliskt rätt i olika situationer. Den utgår från "vilken sorts människa bör man vara?" snarare än "vilken handling är rätt?"

2. Hur skiljer den sig från (kantiansk) pliktetik och konsekvensetik (utilitarism)?

   • Pliktetik (Kant): Handlingen är rätt om den följer en moralisk regel eller plikt, oavsett konsekvenser. Fokus: regler och skyldigheter.

   • Konsekvensetik (Utilitarism): Handlingen är rätt om den leder till bästa möjliga konsekvenser (t.ex. största möjliga lycka). Fokus: resultatet av handlingen.

   • Dygdetik: Handlingen är rätt om den utförs av en person med god karaktär. Fokus: personens egenskaper och moralisk utveckling.

3. Vad är dygdetikerns slagord? Bete dig som en dygdig person skulle gjort / Gör det som en dygdig person skulle göra.

4. Vad är en dygd? En dygd är ett positivt karaktärsdrag.

5. Vad är en last? En last är ett negativt karaktärsdrag.

6. Hur kan man beskriva den gyllene medelvägen? Aristoteles talade om den gyllene medelvägen som ett ideal där dygden ligger mellan två ytterligheter (laster). Det innebär att finna balans och att inte leva efter dygden i överflöd eller underskott.

7. Exempel på dygder:

   • Mod – att våga göra det rätta trots risker.

   • Rättvisa – att behandla alla lika och ge var och en det de förtjänar.

   • Måttfullhet – att undvika överdrifter i njutning och begär.

   • Generositet – att dela med sig utan att vara slösaktig.

   • Ärlighet – att tala sanning och vara uppriktig.

   • Tålamod – att kunna vänta och hantera svårigheter lugnt.

8. Exempel på laster:

   • Feghet – att inte våga stå upp för det rätta (brist på mod).

   • Dumdristighet – att ta onödiga risker (överdrift av mod).

   • Girighet – att vilja ha mer än man behöver (motsats till måttfullhet).

   • Snålhet – att inte vilja dela med sig (brist på generositet).

   • Slösaktighet – att slösa bort resurser (överdrift av generositet).

   • Lögner – att medvetet vilseleda (motsats till ärlighet).

   • Otålighet – att inte kunna vänta eller hantera stress (motsats till tålamod).

Exempel på hur hinduiska dygder syns i det etiska problemet:

• Arjuna står delvis inför sitt moraliska ansvar gentemot sina släktingar, vänner och lärare, vilket skapar en konflikt mellan att följa sin plikt som krigare (dharma), då skulle han svika sin Dharma. Han vill också skydda och vårda sina nära och kära på båda sidor.

• Krishna lär Arjuna att han måste leva efter sin dharma, det vill säga sin tilldelade roll enligt hans handlingar från sitt tidigare liv, men att han inte får vara känslomässigt bunden vid resultatet av handlingen.

• Arjuna känner dock en stark känsla av medkänsla och är präglad av dygden ahimsa (icke-våld), vilken är en grundläggande dygd inom hinduismen. 

• Att delta i kriget och döda andra människor strider mot hans uppfattning om icke-våld och hinduismens synsätt på hur man lever ett gott liv, samtidigt som det även skulle vara en god handling i ett större perspektiv; Arjuna skulle omfamna sin plats och funktion i kastsystemet som han tilldelats enligt samsara.

• En dygdetiker hade tolkat Arjuna beteende som dygden eftertänksamhet, eftersom han ifrågasätter krigets brutala syfte. En dygdetiker hade bedömt det som ett gott agerande eftersom Arjuna hade likaväl kunna agerat impulsivt (underskott av efteränksamhet) eller blivit passiv (överskott av eftertänksamhet). Arjuna drar åt det senare av de två lasterna eftersom han reagerar kraftigt på situationen, men rådfrågar sin rådgivare.

Dharma:  Dharma är en central dygd och syftar på rättfärdighet, plikt och moraliskt ansvar. Det handlar om att leva i enlighet med ens livsuppgift och upprätthålla ordning och harmoni i samhället.

Saucha: Saucha är en dygd som representerar renhet och renlighet, både fysiskt och mentalt. Det handlar om att ha en ren och balanserad livsstil och att vårda kroppen, sinnet och omgivningen.

Ahimsa: Ahimsa betyder icke-våld och är en viktig dygd. Det innebär att avstå från att skada eller orsaka lidande för något levande väsen, både fysiskt och mentalt. Ahimsa betonar medkänsla och respekt.

Asteya: Asteya betyder icke-stöld och handlar om att inte ta eller stjäla något som tillhör någon annan. Det innefattar även att undvika att ta något som inte förtjänas eller inte har erbjudits.

Satya: Satya betyder sanning och är en dygd som uppmanar till ärlighet, sanningsenlighet och uppriktighet. Att tala sanning och undvika lögner är viktigt i hinduisk etik.

Vill du lösa fler etiska problem? Här är ett till!

Meena är en vegetarian och försöker undvika att skada eller orsaka lidande för något levande. En dag befinner sig Meena i en situation där hon är vittne till en allvarlig misshandel. Offret ber om hjälp och Meena känner att hon har moralisk skyldighet att ingripa. Men genom att ingripa fysiskt riskerar hon att orsaka våld och skada för att försvara offret.