Feke - Östasiatiska religioner

Feke

Under modulen Östasiatiska religioner kommer du att lära dig om hinduismen, buddhismen och dygdetiken. Du kommer att fördjupa dig i deras centrala kännetecken och begrepp, identitetsfaktorer, relation till vetenskap samt etik. Du kommer att:

Läsa kapitlen "Hindusim", "Buddhism" och dygdetiken i vårt läromedel
Öva på hemläxorna centrala begrepp och intervjua en förebild
Visa det du lärt dig genom två prov: kunskapsprovet och förmågeprovet.

Kunskapsprovet

Under lektion Ö-5 besvarar du flervalsfrågor om centrala kännetecken och begrepp, identitet och relationen mellan religion och vetenskap.

Förmågeprovet

Under lektion Ö-10 kommer du att skriftligt eller muntligt beskriva, lösa och motivera etiska problem utifrån hinduistisk eller buddhistisk etik och dygdetiken.

Centrala tankegångar och begrepp

Ahimsa. Läran om icke-våld.
Anatman. Icke-själen inom Buddhismen.
Asket. En person som avstår från kroppsliga njutningar (t.ex. mat och dryck) för att kunna nå ett religiöst mål.
Asteya. Hinduisk dygd som betyder icke-stöld och handlar om att inte ta eller stjäla något som tillhör någon annan. Det innefattar även att undvika att ta något som inte förtjänas eller inte har erbjudits.
Atman. Den eviga själen inom Hinduismen och den trors vara oföränderlig och odödlig.
Bodhisattva. En person som avstår från upplysning för att istället fortsätta att leda andra.
Brahman. Den ultimata verkligheten, den allomfattande kosmiska kraften som genomsyrar allt och alla.
Buddha. Den upplyste och Buddhismens grundare.
Daliter. Kastlös, eller den som står utanför kastsystemet, ses som orena.
De fyra ädla sanningarna. Fyra steg som beskriver lidande, livstörst och vägen till nirvana.
Den Åttafaldiga vägen. Sättet en buddhist kan nå Nirvana, till exempel vänlighet, inte skada andra varelser, tänk efter innan du handlar eller självutveckling.
Dharma. De moraliska och etiska principer som styr rätt handling och rätt livsstil.
Dukka. Livets lidande.
Guru. En andlig lärare eller guide som leder och vägleder eleverna på den andliga resan.
Karma. Lagen om handlingar och konsekvenser, där varje handling får konsekvenser i detta eller kommande liv.
Kastsystemet. Folket är indelat i olika kaster beroende på vilken yrkesgrupp man tillhör. Olika kaster har olika regler att följa. Det finns höga och låga kaster och kastlösa. De kastlösa är en fattig kast.
Mahayana. En inriktning inom buddhismen där alla kan nå Nirvana genom att tillbe en bodhisattva.
Mandir. En hinduisk tempel eller helgedom där religiösa ceremonier och tillbedjan utförs.
Moksha. Den slutliga befrielsen från samsara och återföreningen med den gudomliga, vilket innebär att uppnå enighet med Brahman.
Nirvana. Högsta målet inom Buddhismen.
Puja. Religiösa ritualer och böner som utförs för att visa vördnad och tillbedjan till gudarna.
Reinkarnation. Efter en levande varelse dör återföds personen eller själen i en ny kropp.
Samsara. Den eviga cykeln av födelse, död och återfödelse, där själen vandrar genom olika liv och kroppar.
Satya. Betyder sanning och är en dygd som uppmanar till ärlighet, sanningsenlighet och uppriktighet. Att tala sanning och undvika lögner är viktigt i hinduisk etik.
Saucha. En hinduisk dygd som representerar renhet och renlighet, både fysiskt och mentalt. Det handlar om att ha en ren och balanserad livsstil och att vårda kroppen, sinnet och omgivningen.
Theravada. En inriktning inom buddhismen där främst munkar och nunnor kan nå Nirvana.
Vedaskrifterna. Hinduismens heliga skrifter.
Yoga. En praxis som involverar fysiska övningar, meditation och andlig disciplin för att uppnå enighet med det gudomliga.

Koppling till syfte, centralt innehåll, betygskriterier och examensmål

Nivå 4 handlar om döden, vad som händer efter döden och hur man kan leva ett gott liv för att kanske komma till en bättre plats efter döden. Nivån har därmed en existentiell karaktär och för att förstå den i en religiös kontext kommer du att studera de dharmiska religionerna Hinduismen och Buddhismen och deras relation till efterlivet.

Hinduismen är ett samlingsbegrepp för existentiella tankar från Indien om hur allt liv går i cykler. Synsättet präglas av att alla varelser, gudar och världen reinkarneras och tillhör världssjälen Brahma och målet är att sluta återfödas. Vad den enskilde människan återföds till beror på dina handlingar (karma) och därefter tilldelas man traditionellt (men inte officiellt) ett kast.

Buddhismen utgår från Buddhas levnadssätt och lärdom om hur cykeln av födsel, död, reinkarnation och längtan efter materiella ting bidrar till ett lidande. En buddhist kan uppnå upplysning (Nirvana) genom att följa den åttafaldiga vägen vilket kommer leda till att släcka livstörsten.

Syfte Nivå 4: hur man lever ett gott liv enligt Hinduismen och Buddhismen.

A: Hinduismen är ett samlingsbegrepp för existentiella tankar från Indien om hur allt liv går i cykler. Synsättet präglas av att alla varelser, gudar och världen reinkarneras och tillhör världssjälen Brahma och målet är att sluta återfödas. Vad den enskilde människan återföds till beror på dina handlingar (karma) och därefter tilldelas man traditionellt ett kast.

B: Buddhismen utgår från Buddhas levnadssätt och lärdom om hur cykeln av födsel, död, reinkarnation och längtan efter materiella ting bidrar till ett lidande. En buddhist kan uppnå upplysning (Nirvana) genom att följa den åttafaldiga vägen vilket kommer leda till att släcka livstörsten.

C: Hinduers goda handlingar formas främst av deras syn på karmas lag av orsak och konsekvens. Ett dygdigt beteende inom Hinduismen är exempelvis att inte skada levande djur och att vara vegetarian. Kastsystemet lever kvar och argumenteras vara rättvist på grund av karma.

D: Buddhismen har inte kast, men karma och hur väl man följer den åttafaldiga vägen formar identiteten för en god buddhist. Inte döda, inte stjäla, inte ljuga eller missbruka kroppen är exempel på dygder.