Lärarhandledning

När jag planerade kursen Religionskunskap 1 utgick jag från fyra utgångspunkter: 1) att vardera delar av kursens syfte, centralt innehåll och mål får en jämn fördelning över över kursen, 2) att göra religionsstudier relevanta utifrån elevernas kontext, 3) ett kontinuerligt fokus på etiska frågor samt 4) bygga logiska övergångar mellan kursens nivåer som gör varje nivå successivt mer utmanande.

Kursen Religion 1 har en uppstartsperiod, tre (3) undervisningsområden (kallade nivåer) med sex (6) övningstillfällen och två (2) mättillfällen:

  • Uppstart

  • Nivå 1: Universums skapelse

  • Nivå 2: Ett liv föds.

  • Nivå 3: Fantomprov

  • Nivå 4: Livets slut och livet efter detta

  • Nivå 5: Kursprov

Nivåerna 1,2 och 4 representerar steg i människolivets existens. Nivåerna tar upp religion och trosuppfattningars syn på skapelse, födsel, relationer, ett gott liv och döden. Vardera nivå har etiska frågor som berör livsstegen och de studerade trosuppfattningarnas ska ge ett innehåll som sätter de livsstegen, de etiska frågorna och innehållet i en logisk kontext. För undervisningen innebär det att upplägget leder eleverna genom en tematiskt viktad undervisning. Innehållet som eleverna studerar belyser centrala kunskaper för vardera religion och trosuppfattning där etiska frågor motiverar hur och varför eleverna förhåller sig till de religiösa föreställningarna. Detta möjliggör även för ett värdegrundsarbete inom ramen för kursen. Kursen strävar efter att göra religionsstudier relevant för människo- och samhällslivet.

Berörande distribution av tid har vardera nivå fått följande antal lektioner:

  • Uppstart = 4 lektioner

  • Nivå 1 = 7 lektioner

  • Nivå 2 = 7 lektioner

  • Nivå 3 = 3 lektioner, en inför-provet-lektion med betygssamtal och framåtsyftande återkoppling, fantomprovet samt en genomgång av provet i efterhand.

  • Nivå 4 = 7 lektioner

  • Nivå 5 = 3 lektioner, en inför-provet-lektion, betygssamtal med framåtsyftande återkoppling samt själva slutprovet.

Varje lektion är mellan 80 till 100 minuter. Distributionen av lektionerna blir ca 44 timmar, med ytterligare några lektioner på schemat för potentiella sjukskrivningar vid prov eller om något skulle ske utöver min planering. Till vardera lektion finns en rekommenderad klassrumsplacering utefter de aktiviteter som lektionen innehåller. Utgå från dessa för att skapa ett dynamiskt klassrum där eleverna rör på sig och möblerar om för att lära sig på bästa sätt. Se https://poorvucenter.yale.edu/ClassroomSeatingArrangements för mer information.

Rekommenderad undervisningsmetod

För en bakgrund den bakomliggande pedagogiska tanken/filosofin, läs Handboken som ni hittar här. Där kan ni läsa hur jag under planeringens utgick från Skolverkets planeringsrekommendationer, undervisningsaktiviteter som kognitionsforskning visat har hög effekt.

När jag undervisar Religionsvetenskap 1 utgår jag ifrån de grundläggande kunskaper som eleverna bör ha med sig ifrån högstadiestudierna och ökar kravbilden genom att lägga större vikt vid kognitiva egenskaper. Det vill säga, eleverna ska med sina grundläggande kunskaper kunna genomföra analyser, reflektioner och problematiseringar kring religion och andra trosuppfattningar. Med det sagt får dock eleven en gedigen genomgång av varje världsreligions främsta kännetecken för att eleven ska ha innehållet i vardera religion i centrum.

Religionernas innehållsliga kännetecken, begreppsbild och existentiella profil ligger till grunden för de kognitiva utmaningar som eleverna förväntas lära sig under kursen; grundläggande tankar om människan, det övernaturliga, födsel, döden och eventuella effekter av hur man lever sitt liv bör redogöras för. Innehållet kan även med fördel förankras i elevernas vardag vilket är något jag eftersträvar. Till exempel lyfter första nivån existentiella frågor om vart alla våra liv kommer ifrån och eleverna kan redogöra för sina kunskaper genom att dela med sig av dessa till andra klasskamrater. Nivå två diskuterar genus och abort, något som står eleverna nära till hands då de börjar närma sig en ålder när vänner eller familj börjar få barn och de själva närmar sig vuxenlivet. Väl vid nivå 4 ska eleverna behandla livet slutskeende och hur man lever ett gott liv. Synsättet exemplifieras via dharmiska läror och eleverna förordas diskutera flera etiska frågor som människolivet kommer i kontakt med, så som vem har rätten att döda någon annan, om stöld eller lögn någonsin är försvarbart och om människans värde.

Huvudsakligen ska undervisningen logiskt baseras på att eleverna ges allt innehåll som de sedan ska omsätta i nya, analytiska banor. Därmed är det viktigt att som lärare att ge eleverna en bred, fyllig och varierad bild under introduktionen och de övningstillällen som är nivåns första del. Glöm inte att ge återkoppling och agera som ett exempel under senare delen där Blooms verbtaxonomi och cognitive apprenticeship är essentiella för att eleverna ska kunna nå längre genom att du stöttar deras kognition.

Central frågeställning Nivå 1: vilka resonemang leder till att människor tror på olika förklaringar om hur universum och livet kom till?

A: Universum skapades vid Big bang, vilket är ett vetenskapligt resonemang. Individer och grupper av människor som tror på detta utgår från vetenskapliga källor och händelser. Mer liberala troende, ateister eller agnostiker har ofta detta perspektiv och resonemang..

B: Universum skapades av en gudomlig kraft, vilket är ett kreationistiskt resonemang. Individer och grupper av människor som tror på detta utgår från religiösa skriftliga källor, traditioner och händelser. Bokstavstroende, konservativa och ortodoxa trosuppfattningar har vanligtvis detta perspektiv och resonemang.

C: Relationen mellan vetenskapliga och religiösa resonemang ha fyra förhållningssätt: konflikt, dialog, självständighet eller integration. hamna i konflikt och/eller förenas (till exempel ID).

D: Människosynen och gudsbild förändras av vetenskapliga och religiösa resonemang. Människosyn inom vetenskapliga resonemang är i relation till hur trosuppfattningen tolkas och förhåller sig mellan religiösa och vetenskapliga perspektiv.

Central frågeställning Nivå 2: hur påverkar religiös tillhörighet människors etiska föreställningar kring identitet och sexualitet?

A: Judendomens etiska regler om hur man ska leva sitt liv beskrivs i den heliga skriften Tanakh som innehåller bland annat 613 bud och förbud. En kulturell tillhörighet till det judiska folket en central del av den judiska identiteten.

B: Islams etiska regler om hur man ska leva sitt liv beskrivs i den heliga skriften Koranen som innehåller bland annat de fem pelarna och muslimsk lag sharia. Profeten Muhammeds levnadssätt är ett föredöme för alla muslimer och är en enande faktor för muslimer världen över.

C: Fyra Judiska undergrupperna ortodoxa, reformjudar, konservativa och ultraortodoxa och Islams två största grupper shia- och sunniislam tolkar religiösa lagar på olika sätt runt om i världen. Exempelvis finns olika synsätt gällande genus, mord, stöld eller abort.

D: Beroende på kontext ges religiösa föreställningar olika mycket utrymme, där Judendomen och Islam är övervägande pliktetiska men har även drag av konsekvensetik när de utövas Sverige. Kultur och religion är i en komplex relation, framförallt gällande hur mycket religionen ska få påverka samhället och skiljas åt eller samexistera.

Central frågeställning Nivå 4: hur lever man ett gott liv enligt Hinduismen och Buddhismen?

A: Hinduismen är ett samlingsbegrepp för existentiella tankar från Indien om hur allt liv går i cykler. Synsättet präglas av att alla varelser, gudar och världen reinkarneras och tillhör världssjälen Brahma och målet är att sluta återfödas. Vad den enskilde människan återföds till beror på dina handlingar (karma) och därefter tilldelas man traditionellt ett kast.

B: Buddhismen utgår från Buddhas levnadssätt och lärdom om hur cykeln av födsel, död, reinkarnation och längtan efter materiella ting bidrar till ett lidande. En buddhist kan uppnå upplysning (Nirvana) genom att följa den åttafaldiga vägen vilket kommer leda till att släcka livstörsten.

C: Hinduers goda handlingar formas främst av deras syn på karmas lag av orsak och konsekvens. Ett dygdigt beteende inom Hinduismen är exempelvis att inte skada levande djur och att vara vegetarian. Kastsystemet lever kvar och argumenteras vara rättvist på grund av karma.

D: Buddhismen har inte kast, men karma och hur väl man följer den åttafaldiga vägen formar identiteten för en god buddhist. Inte döda, inte stjäla, inte ljuga eller missbruka kroppen är exempel på dygder.

Nedanför hittar ni syftet för Religionskunskaps 1. Samtliga delar av syftet tas upp kontinuerligt under kursens gång genom exempel och i spontana diskussion med eleverna, men utvalda delar ges särskilt utrymme under specifika nivåer. Jag har markerat respektive del ur syftet med en annotering till vilken nivå de studeras.

Vid första anblick ser det ut som att varje del av det centrala innehållet tas upp under varje nivå; till viss del stämmer det efter som de sällan är helt och hållet isolerade, men syftet med denna översikt är att visa vart särskilt fokus till vardera innehåll ges.

Till exempel ges första innehållet "Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden" utrymme inom varje nivå av kursen eftersom innehållet motsvarar det stoff - oavsett vilken religion eller livsåskådning som tas upp - som berörs. "Allt" får plats inom det centrala innehållet.

Innehållet som berör människosyn och gudsuppfattning får särskilt utrymme när den religionsvetenskapliga debatten hanteras. Identitet samt religions relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet lyfts särskilt under nivå 2. Nivå 4 lyfter flera delar av innehållet men fokuserar på etiska teorier och tolkningar tillsammans med människosyn och gudsuppfattningar.

I mångt och mycket är inte syftet att separera innehållet ifrån varandra, men att visa vart Feke valt att ge dem särsild vikt eller fokus.

Om viktandet av kursmålen

De fem sammanfattande punkterna som eleverna ska få möjlighet att utveckla är de som ligger till grunden för fantompoängen. För mer läsning om hur poängen fungerar, se Handboken. Fördelningen av poängen har blivit som sådant att eleven övar vanligtvis på alla förmågor under varje moment, men för att kunna göra bedömningsarbetet något mer hanterligt har jag valt att fokusera på ett par områden. Till exempel, ska eleven både få återkoppling och tillfällen att lära sig om kunskaper om varje religion, om identitet, om etiska teorier samt analysera dessa så finns risken att undervisningen och utvecklingen blir något tunn. Därmed har vardera nivå fokuserat på kunskaper och förmågor som ligger nära varandra i det innehåll som jag valt. Det är dessa punkter som ger ett (1) fantompoäng vid elevens kunskapsutvärdering, ligger till grund för lärandemålet som beskrivs inom varje nivå och reflekterar varje övningsområde.

Forskning