Grunder i religionskunskap

Gudsbild

Gudsbild innebär hur man tänker om vad gud är, människans relation med det gudomliga och förklarar vad gud gör. Viktiga begrepp: ateism, agnosticism, polyteism, monoteism


  • Hinduismen kan ses som polyteistisk och monoteistisk eftersom ..

  • Buddhismen kan ses som

  • Judendomens gud tilltalas ofta som "Adonaj", vilket betyder "herren". Judendomen är monoteistisk.

  • Den kristna gudsbilden är delad i tre (sonen, fadern och den heliga anden) men är fortfarande monoteistisk.

  • Islams gud kallas för Allah och i den muslimska trosbekännelsen beskrivs det att "Det finns ingen gud förutom gud, och Muhammed är hans sändebud"

  • Sekulär humanism innebär att "En sekulär humanist ser ... världen som naturlig, snarare än övernaturlig. I en sådan världsbild ingår inte övernaturliga fenomen som gudar eller andeväsen. " (http://humanisterna.se/fragor-och-svar/). En sekulär humanist kan därmed vara antingen ateist eller agnostiker.

Människosyn

Viktiga begrepp:


  • Hinduismen kastsystemet.

  • Buddhismen ingen själ.

  • Judendomen, utvalda.

  • Kristendomen, Skapad av gud, i guds avbild.

  • Islam,

  • Sekulär humanism, mänskliga rättigheter.

Religion och identitet

Viktiga begrepp är identitetsfaktorerna: etnicitet, sexualitet, kön, religion, socioekonomisk bakgrund


  • Kläder, exempelvis slöjan, kippah,

  • Mat, exempelvis matregler rörande att inte äta vissa djur, såsom griskött (kosher, halal), eller att inte äta något levande (ahimsa).

  • Traditioner, såsom övergångsriterna födsel, konfirmation,

  • Enicitet (traditionellt föds man in i Judendomen om man har en judisk mor)

  • Sexualitet (konflikter rörande homosexualitet men i Svensk kyrka kan alla gifta sig oavsett sexualitet)

  • Kristendomen (Jesu Mor)

Relationen mellan religion och vetenskap

Viktiga begrepp: konflikt, självständighet, dialog, integration


Relationen mellan religion och vetenskap har en lång historia och är komplex. Upplysningen var en historisk period när religiösa

Relationen mellan religion och vetenskap påverkas även av vilket av de fyra förhållningssätt som en persona har inför frågan:

  • Konflikt

  • Självständighet

  • Dialog

  • Integration


För mer läsning, läs kapitlet "Religion och vetenskap" på NE.

För mer läsning:

Normativ etik

Kants kategoriska imperativ (pliktetiken)

Huruvida du följer eller bryter regler avgör om handlingen är god eller ej. Ett sätt att bedöma om etiken är pliktetisk är genom att se om den säger "du ska" eller "du ska inte".


Exempel på pliktetiska resonemang inom världsreligionerna:

Judendomen och kristendomen

De 10 budorden som Moses tog emot på berget Sinai:

  1. "Tro på Gud

  2. Förbud mot otillbörlig tillbedjan

  3. Förbud mot att ingå eder

  4. Att högtidlighålla helgade dagar

  5. Respekt för föräldrar och lärare

  6. Förbud mot mord

  7. Förbud mot äktenskapsbrott

  8. Förbud mot stöld

  9. Förbud mot falskt vittnesbörd

  10. Förbud mot girighet" (hämtad från Wikipedia, 2019-07-18)


Islam

Varje muslim följa det som kallas för Islams fem pelare:

  • "Trosbekännelsen – shahada

  • Bönen – salah (salat)

  • Allmosan (skatt till de fattiga) – zakat

  • Fastan (under månaden ramadan) – sawm (siyama)

  • Vallfärden till Mecka – hajj" (hämtad från Wikipedia, 2019-07-18)

Utilitarism (konsekvensetik)

Konsekvenserna av dina handlingar avgör om den är god eller ej istället för vilken handling du utför.

Buddhismen. Karma = konsekvensen av ens handlingar. Skapa gott = god handling. Dålig konsekvens = dålig karma. Däremot finns det amoraliska handlingar.

Hinduismen har också karma som en grundaspekt i den hinduiska traditionen. Däremot finns ahimsa - lagen av icke-våld - som en etisk tanke som alltid är fel, vilket innebär en kombination av plikt- och konsekvensetiska tankar.

Dygdetik


Sinneslagsetik

Det är intentionen av vad du vill göra som bestämmer om handlingen är god eller inte.

I vår förklaring ska vi titta på Jesus. Under Bergspredikan förklarar Jesus (det som kommer att bli kristendomens) etik som kan ses som sinneslagsetisk. Jesus utgår från de Judiska lagarna (som vi ovan sett är pliktetiska) och lägger till att även personens inställning döms efter intentionen. Låt oss titta på ett exempel.

Jesus sa att "Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap" (hämtad från https://www.svenskakyrkan.se/bibeln/bergspredikan , 2019-07-18). Utifrån det här kan vi förstå att Jesus inte enbart förkastar att otrohet (handlingen) utan att det räcker med att ha intentionen att vara otrogen och det är moraliskt fel. Därmed tolkas det som sinneslagsetik.